välsignelse

From välsigna +‎ -else.

• Audio:

  (file)

välsignelse c

1. blessing
   • 1945, Frans G. Bengtsson, Röde Orm: Hemma och i österled [Red Orm: At Home and on the Eastern Way]‎^[1], P. A. Norstedt & Söners förlag, accessed at Litteraturbanken.se, courtesy of Göteborgs universitetsbibliotek, archived from the original on 24 September 2025:

     Många av dem [gick] därefter fram till prästen och [drog] sina svärd och [bad] om välsignelse även för dem.

     Many of them then went up to the priest and, drawing their swords, asked for a blessing for them as well.

   • 1998, Mohammed Knut Bernström, transl., “Al-Nahl 16:83”, in Koranens budskap [The Message of the Quran]‎^[2], Proprius förlag, accessed at Quran.com, archived from the original on 24 September 2025:

     De är medvetna om Guds välsignelser, men de vill inte erkänna dem.

     They are aware of God's blessings, but they don't want to acknowledge them.

   • 2010, Lars Cavallin, transl., Katolska kyrkans katekes [Catechism of the Catholic Church]‎^[3], Catholica, archived from the original on 12 August 2024, §1009:

     Jesu lydnad förvandlade dödens förbannelse till välsignelse.

     The obedience of Jesus transformed the curse of death into a blessing.

• välsignelse in Svenska Akademiens ordböcker