sandalrem

Swedish

Etymology

From sandal +‎ rem.

Noun

sandalrem c

  1. sandal strap
    • 1904, Selma Lagerlöf, “Betlehems barn [The Children of Bethlehem]”, in Kristuslegender [Christ Legends]‎[1], Albert Bonniers förlag, accessed at Litteraturbanken.se, archived from the original on 9 September 2025:
      Slutligen var han honom så nära, att han kunde fingra på hans sandalremmar och på hans benskenor.
      Eventually, he got so close to him that he could touch his sandal straps and greaves.
    • 2000, 1973 års bibelkommission, “Markusevangeliet 1:7 [Mark 1:7]”, in Bibel 2000[2], © Svenska Bibelsällskapet, accessed at Bible.com, archived from the original on 9 September 2025:
      [Jag] är inte värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.
      I am not worthy to stoop down and untie his sandal straps.

Declension

Declension of sandalrem
nominative genitive
singular indefinite sandalrem sandalrems
definite sandalremmen sandalremmens
plural indefinite sandalremmar sandalremmars
definite sandalremmarna sandalremmarnas

References

Anagrams